Efternamnet Jaxhagen kommer således från gårdsnamnet Jaxarve, (Jaxarfve, äldre stavning).
1962 blev namnet godkänt av Kungl. Patent & Justeringsverket efter ansökan från Thom Johansson.
Gårdsnamnet Jaxarve. I Rone fanns på 1700-talet ett Kronohemman vid namn Jaxarfve. Arrendator var under senare hälften av 1700-talet Mårten Christoffersson. Han avled den 28 mars 1822 och efterlämnade hustrun Gertrud Johansdotter samt äldste sonen beväringen Nils Johan Jaxander, sonen Christoffer och dottern Gertrud Mårtensdotter. Efter faderns död anhöll äldste sonen Johan att undfå åborättigheten 3/8 mantal efter fadern med förbehåll att till dels mor och mormoder årligen fullgöra vissa undantagsförmåner, eller så kallad levision, samt dels betala till sin yngre broder 100 riksdaler banco vilket grundar sig på att af den aflidne åboen kort före sin död upprättat testamente. I testamentet efter fadern stod att yngste sonen Christoffer skulle erhålla 3/16 mantal uti Jaxarfve gård i Rohne socken, men om han begifver sig från hemmandet skall den äldsta sonen Johan gifva sin yngre broder Christoffer 150 riksdaler banco. Dottern Gertrud var bortgift. Den 20 okt.1823 återkallade änkan Gertrud Johansdotter sin överlåtelse av åborätten till hemmandet Jaxarfve på sin äldsta son Nils Johan Jaxander.
Ovanstående uppgifter är hämtade från Handlingar ang. Jaxarfve 423/1823 års exp.
Kungl kammarkollegium. Riksarkivet Stockholm. (Thom Jaxhagen)
Testamentet efter fadern orsakade en del meningsskiljaktigheter rmellan de efterlevande. vilket man kan utläsa av alla de skrivelser som bifogats till handlingarna ang. Jaxarve. Gården såldes och marken 3/16 mantal Jaxarfve i Rone som min farfar Johan köpte av brodern Anders kommer ursprungligen från detta kronohemman. Se Lagfartsbevis 3/16 mantal ovan. En mer utförlig beskrivning av ägarelängden över Jaxarve finns att tillgå på biblioteket i Visby. En sammanfattad historik kan Du läsa här.
Kronohemman. Allt sedan medeltiden fanns det olika slag av kronohemman på s.k kronojord som tillhörde kungen och kronan. Fastighet på kronojord som innehas av enskild person under s.k. åborätt benämndes kronobonde, han var då arrendator med ärftlig och säljbar besittningsrätt och skyldighet att underhålla fastigheten samt årligen inbetala en ränta eller avgäld. 1719, 1723 kom förordningar om skatteköp vilket innebar förköpsrätt för kronobonden till hemmandet som då blev s.k. skattehemman och bonden blev då följaktligen skattebonde.
Åborätt. I slutet på 1700-talet infördes ärftlig besittningsrätt för landbor på kronojord vilket innebar att landborna och deras arvingar kunde sitta kvar på gården så länge de fullgjorde sina skyldigheter enligt landbolegan som var ett rättsförhållande mellan jordägaren (kungen, kronan, kyrkan) och bonden. Bonden var fri och således inte livegen, men för rätten att bruka jorden erlades årligen en avgift.
Landbor. En landbo var en icke självägande bonde som brukade jord tillhörande kronan eller andra bönder. Förhållandet mellan landbon och jordägaren kallades landbolega och reglerades av sedvänjor och överenskommelser mellan parterna. Landbolegan ändrades under 1800-talet genom friare arrendeavtal och 1907 försvann den helt genom lagstiftning.
Hemman. jordbruksfastighet av sådan storlek där brukandet kunde ge försörjning åt hela familjen från avkastningen av jorden, samt erlägga den skatt som åvilade egendomen.
Mantal. Svensk skatteenhet för "besuttna bönder" , 1 (ett) mantal var ett helt hemman som gav full bärgning åt en familj med tjänstefolk. Till grund för beskattningen användes 1 (ett) mantal som var en anpassad normstorlek för olika landsdelar: Mantal, tror man åsyftar från början personer och inte jordegendom men övergick sedan till att betyda "besuttna bönder".
